Veckorna har varit ett helvete. Morföräldrarnas katt har fått avlivats, systers hamster har dött, farfars ben har svikit honom och nu har vi även fått avsluta min älskade lillebrors liv. Jag har aldrig känt mig så jävla ensam som jag gör nu. Aldrig.
Och ett litet inlägg på Facebook hjälper liksom inte. Det tröstar mig inte ett skit?
Jag har tur, jag har världens bästa vän. Filippa. Min älskade tvillingsyster. Hon är här för mig.
Alltid skönt att ha i alla fall någon...
xxx
cornelia
